VEDKLYVNING OCH VÄNTAN
Kategori: Allmänt
11:e apr, dag 43 EB. Det har nu gått 6 veckor sedan jag hade min sista behandling. Enligt vad de sa när jag gick hem skulle de kalla mig på återbesök efter 6 – 8 veckor. Jag har inte fått någon kallelse ännu, så nu går jag i väntans tider. Tror i för sig inte att de kan säga så mycket om läget ännu, men det skulle ändå vara skönt att få någon form av bekräftelse att det ser bra ut eller liknande uttalande. Hur det än är kommer det negativa tankar emellanåt, den kanske inte är borta etc…. Jag vet att de botar minst 90% av fallen med samma cancer som jag har, har haft menar jag. Varför skulle jag tillhöra de 10% som inte botas? Måste tänka så annars orkar jag inte. Hur som helst så går jag i vätans tider.
Måste säga att jag har inte mått så här bra som jag gjort denna vecka på många, många veckor. Härligt att känna trötthet av arbete, och inte som innan trött av sjukdom. Uno har varit och hjälpt mig nästan var dag denna vecka, vi har kört på tre – fyra timmar var gång. Det räcker gott och väl för att känna en härlig trötthet. Måste hålla med det gamla uttrycket, en dags hederligt kroppsarbete är den bästa huvudkudden. Jag har sovit som en stock sen jag började med veden.
Tror att mitt hb har tagit sig annars hade jag inte orkat på det här sättet, tror jag ska åka till distriktssköterskan och kolla det i nästa vecka. Måste dit och väga mig, även om det känns som jag har stoppat fallet behöver jag bekräfta det. Jag har fått stränga order från lasarettet i Halmstad att bromsa fallet och de kommer att ringa mig en gång i veckan för att kolla mig. De vet inte att vi inte har någon våg, men jag får kolla på hur kläderna sitter och gissa utifrån det om jag inte hunnit väga mig.