MEST POSITIVT
Kategori: Allmänt
7:e maj, dag 69 EB. Då var äntligen första återbesöket gjort och det mesta var positivt. Som så många gånger förr handlar det om att ha realistiska förväntningar. Läkaren såg ut som en fågelholk i nian när jag sa att jag börjat arbeta heltid. Enligt honom har återhämtningen gått väldigt bra, men enligt mig tar det allt för lång tid. Sedan gick vi igenom alla biverkningar en och en.
Att vara försiktigt med solen gäller framförallt i år när skinnet fortfarande jobbar med att återställa strålskadorna. Det var skönt för att jag hade uppfattat det som om det var ett permanent läge. Smaken kommer att komma tillbaka, har börjat att komma lite, lite grann redan men den behöver mer tid. Däremot är minskad salivproduktion antagligen kronisk, men den kan komma att bättra sig lite sa han.
Jag blev lite orolig när vi diskuterade mina sovande fötter. Det är som att gå på betongklumpar, dessutom är de kalla hela tiden. Det är cellgiftet som skadat nerverna och det kan gå tillbaka eller det kan bli kroniskt, det svaret måste jag vänta på. Återigen vänta. Vi diskuterade också att jag fryser ganska mycket nu och jag berättade att vi kollat sköldkörteln på VC. Han tyckte att det var rätt att kolla men trodde samtidigt att det var för tidigt för att få svar på om den var skadad eller inte. Det kanske förklarar det positiva svaret på mitt blodprov, vänta, vänta och återigen vänta.
Tröttheten verkar inte vara något man kan göra något åt. Kroppens alla organ är påverkade av behandlingen och den behöver tid för att läka ut, upp till 6 månader enligt läkaren. Det börjar bli dags för mig att lita på läkaren och inte vara otålig, lättare sagt än gjort.