magnusn.blogg.se

Lördag 1:e dec, dag 4. Skönt att vara hemma under behandlingen, vakna i sin egen säng, äta frukost tillsammans med sin älskade och lösa HN:s lördagskryss. Så att säga en helt vanlig lördag som man tar för givet när man är frisk. Fysiskt så mår jag förhållandevis OK, lätt illamående och matthet kan jag stå ut med.

Har skaffat mig en bild av min osynlige fiende vilket gör det lättare att bryta ner hen. Ja jag har valt att kalla den hen det är svårt med genitiven här, misstänker förstås att det är könslöst. Tillbaka till bilden, jag läste någonstans en bok som heter något som ”Barn förklarar” där barn fick uppdrag att förklara saker bland annat cancer. En förklaring jag kommer ihåg var ”Det är små elakartade organister” Och plötsligt har jag en bild vad som pågår i min kropp. Det organisterna inte vet är att de har börjat spela på sitt slutpreludium i denna kropp.

Tror inte jag kan förbereda mig på allt som ligger framför mig, vet att det kommer att bli många tuffa dagar framöver.  En klyscha som jag tror är bra att hålla fast i är att förbereda sig för det värsta och hoppas på det bästa, för mig innebär det att hantera förväntningar. På så vis är jag förbered när jag kommer må som sämst antingen fysiskt eller psykiskt. Och skulle jag då må lite bättre så kan det bli en positiv upplevelse istället.

Dags att fortsätta samla energi emedan striden mot organisterna fortsätter i min kropp.