magnusn.blogg.se

27:e dec, dag 30.  En tredjedel avklarad och förberedelserna för nästa fas i anfallet är i full gång. Måste säga att idag har jag mått mycket bättre än igår, trodde inte det skulle svänga så fort, kanske det inte gjort heller, jag vet ju faktiskt inte hur jag kommer att må i morgon ännu. Carpe Diem är det som gäller.

Har varit på Sahlgrenska för att förbereda strålningsanfallet, nu vet jag hur Hannibal Lecter i När lammen tystnar kände sig i masken.  Jag lär mig mer och mer om mig själv i denna resa som jag blivit tvungen att göra.  Klaustrofobi visste jag inte att jag hade förrän jag gjorde MR röntgen i oktober, och nu verkar det som jag kommer att få många tillfällen att bearbeta min fobi.

Att tillverka en mask som ska hjälpa mig ligga helt still under strålbehandlingen är inte helt trivialt. Masken byggs i någon form av plast, låt vara att den är perforerad det är fortfarande plast som stelnar och fixerar mig vid sängen. Det börjar med att jag ligger på rygg i det läge som gäller vid strålningen, helt OK. När jag ligger där kommer en gubbe fram och lägger en uppvärmd plastbit över ansiktet och en bit ner på axlarna. Därefter formas plasten efter min kontur och spänns fast i bordet. Där ligger jag medans plasten stelnar och krymper samtidigt.  Ja, ni förstår säkert hur det känns sakta, sakta stänger den in mig och gör mig till ett med sängen jag ligger i. Jag kom osökt att tänka på gamla indianfilmer där de torterade sina fångar med att binda en blöt läderremsa hårt runt huvudet på fienden, för att sedan låta läderbandet torka och krympa sakta i solen. Resultatet var givetvis i ganska smärtsam död. Måste erkänna att det inte är någon bra tanke om jag redan är lite klaustrofobisk.  Tiden fram till första strålningen ska jag använda till att bygga mig en njutningsfullare mental bild som jag kan ha med mig i behandlingen. T ex. 25 grader varmt och jag ligger i halvskuggan i hängmattan uppe i trädgården. Det svaga suset från ventilationen kan då symbolisera hur det susar i träden.  Tror att det blir en bättre bild att ha med mig.

Första tillfället för strålning är den 9 januari, då får jag också schemat för närmsta veckans behandlingar. Verkar som det fungerar så att man får en vecka i taget med tider och att man får träffa läkaren på onsdagar.  Även om inte allt blev som förväntat (ville haft schema för hela januari) känns det bra att ta nästa steg i Kriget mot organisterna.