magnusn.blogg.se

13:e dec, dag 16. Idag har vi handlat julklappar och annat som hör julen till. Tänkte göra det nu när jag mår bra. Vet att det är jobbigt en normal dag, trodde att det skulle vara enkelt idag, men det var jobbigt. Så jag kanske inte är helt återställd ändå, eller så är det den manliga genen som påverkar mig, ni vet genen som är antishopping.

Tanken är att vi ska försöka leva så normalt som möjligt trots att jag är under behandling. Frågan jag ställer mig vad är normalt? Är den kollektiva julhetsen normal? Eller är det dags att byta ut normaliteten. Jag vill hävda att vi är relativt sett ganska återhållsamma när det kommer till jul, ändå så är det mycket som ska ordnas. Både privat och i arbetslivet så agerar människor som om tiden efter jul inte existerar, tror man verkligen att tiden tar slut? I alla år jag arbetat så är det alltid deadline innan jul, allt ska vara klart innan jul. Finns inte tiden i januari längre? Samma sak är det privat allt ska vara gjort innan jul. Jag tycker det är konstigt, tid är det enda vi har och det kommer alltid ny tid imorgon, dvs. tiden tar inte slut. Visserligen dör vi en dag, men fram till dess så kommer det ny tid hela tiden. För den som vill läsa lite kloka tankar om tid så kan jag rekommendera en bok av Bodil Jönsson, Tio Tankar om Tid.

Själv önskar jag att tiden kunde gå fortare så jag var färdigbehandlad och fri från cancer. Samtidigt kan man se det som om man önskade livet av sig själv, var dag som går så kommer man ju närmare döden och det gäller oss alla sjuka som friska, unga som gamla. Tror att det är bättre att försöka fokusera på kvalitet istället för kvantitet, försöka ta vara på varje dag och göra något bra av varje dag även om det bara är något litet.